onsdag 29 mars 2017

Min uttrycksfulla Lystra

Ååh, jag minns förr. Det va bättre förr.....
Hörru, stör mig inte när jag tänker!
Jag tänker på korv, kyckling och leverpastej. MUMS!
Och du får inte smaka
Den är jättegod, jag lovar
Blev du ledsen, matte?
Du behöver inte bli ledsen. Det var inte meningen att reta dig
...eller jo, kanske lite. Hehe
Tänker du fortsätta störa mig eller får jag sova nu?
Ärs, nu gör jag det ändå. ZzzzZzzz
Mmmm, korv....kyckling.....leverpastej.......ZzzzZzzz

måndag 27 mars 2017

Silas är trött

Tänk att den här grabben också kan bli trött ibland. Men har man varit ute och sprungit flera kilometer, studsat och hoppat, så blir man faktiskt trött till slut
Den är som med småbarn - de är såååå söta när de sover
Min lilla Lill-Enter
Han är så lik sin pappa Enter
Även Enters matte Christina tycker det
Han ser så trött ut, sötnosen. Väldigt tacksamt att ta kort vildbasingen när han är såhär trött. Haha. Enda gången han är stilla

lördag 25 mars 2017

Några norrländska hundar

När jag var i norrland blev det måååånga foton. Här har vi blandisen Svea, 11 månader
Kom inte riktigt ihåg, men jag tror det är schäfer, jaktlabrador, tollare och nån fler.
Ägarna är vänner till familjen och bor granne med mina föräldrar
Silas gillade henne skarpt!!
Ja, även dessa bilder är från Vindelälvsdraget förra helgen.
Kan samtidigt som jag visar bilderna från norr berätta om denna helgens bravader. Igår åkte vi på begravning i Hedemora då en äldre släkting till min man fått somna in. En mycket älskad människa och gårdagen blev känslosam.
Lystra och Silas fick följa med i bilen och satt där under tiden. Vi har svårt med hundvakt så de får ofta följa med
I pauser under gårdagen och efter de olika samkvämen fick hundarna komma ut och träffa folk. De charmade många, minst sagt. Framförallt Silas. Han ÄLSKAR ju att kramas och folk som gillar hundar brukar gilla sånt. Och Silas kan kramas för evigt! 
För att de skulle hålla sig ännu mer nöjda med tiden i bilen så tränade jag några trick och annat. Silas är fenomenal på att lära sig saker och under en kort stund hade han lärt sig snurra runt 3 varv samt lärt sig sitt och ligg på enbart röstkommando. Tidigare kan han endast sitt och ligg med både röst och handtecken. Nu kan han tydligen ganska bra på enbart rösten, för jag höll händerna i fickorna. Det är ju roligt om de kan sådana moment utan handtecken. Åtminstone om man ska tävla i framtiden.
Båda är verkligen roliga att träna och släktingarna som stod och tittade på blev väldigt förtjusta. En ung kvinna blev eld och lågor och innan vi skiljdes sa hon att hon ville ha TVÅ hundar. Haha. Det såg nog roligt ut att träna två hundar samtidigt, vilket jag gjorde. Men man ska veta att det ÄR mycket lättare att ha en hund än två. Man slipper många problem om man bara har en hund.
Ska göra nåt inlägg framöver som handlar om mina egna erfarenheter från att ha en respektive två hundar samtidigt. Det är många som frågar om just det.
Ibland får man anledning att bli lite stolt, ändå. Igår när hundarna umgicks med helt främmande människor var en sån gång. De är verkligen vänliga och charmiga!
Hundarna ovan var okända hundar som jag helt enkelt såg nåt spännande i samspelet mellan. Titta på vallhunden! Den ser ut att ha ganska många känslor när det gäller samspelet mellan stövaren och fågelhunden. Det står en setterliknande hund till vänster som verkade vilja hålla sig utanför hela tiden. Den ägnade inte ens en blick åt de andra hundarnas håll
Kolla så gosiga de är med varann!!
Lystra är ingen norrländsk hund. Hon har aldrig bott i norrland. Men hon har varit där en del.
Här pratar hon med Erika som satt i sekretariatet tillsammans med min svärfar
Vilken blandning av hundar! Det här är ungefär den vanligaste flocken i norrland, om jag ska vara lite fördomsfull. En älgjägare, en fågeljägare och en grythund.
Fast det är inte som när jag själv växte upp i norrland för många år sedan. Då var det i stort sett enbart jakthundar som existerade i norrlands inland. Även min familj hade en jakthund, trots att vi aldrig nånsin har jagat. En blandning beagle/smålandsstövare. En väldigt opassande hund att ha när man inte vill jaga.... Hunden jagade ALLT!! Nä, en jakthund ska få jaga, tycker jag.
Nu ser man ganska många olika raser och hundtyper i norrlands inland också. Jag tror att vinthundar är rätt ovanliga ännu, och kanske urhundsraser. Det är nog mest i städerna man kan se sådana.
Idag har mina egna hundar varit med ute på gården när jag har fixat i trädgården. Krattning, sopning av trottoar och nedklippning av buskar. Hundarna har sökt godis i gräsmattan under tiden.
Jag har också kammat Silas. Han har blivit så duktig på att stå stilla när jag kammar honom.
Nu blir det snart en lite längre promenad. Ikväll blir det musikteater som dottern deltar i. Ska bli spännande att se och höra. Hon går estetiska programmet 3:e året, så det blir deras sista musikteater. Känns väldigt konstigt att hon är så stor! Studenten om 2 månader!!
Ha en bra helg!

fredag 24 mars 2017

Vi träffar hundkusinen Nico

När vi åkte till den by där jag växte upp, Strycksele, så träffade vi min lillasysters schapendoestik Nico, som bor granne med våra föräldrar.
Lystra är orsak till flera schappeköp i min direkta närhet, och Nico är en av dem. Folk har fastnat för Lystra och sen köpt en egen schapendoes. Jag känner faktiskt till 4 sådana schappar. Vi försöker att inte vara malliga för det. hihi
Hon är så mjuk och ödmjuk, Nico. Verkligen en riktigt, riktigt snäll och vänlig vovve!
Från början visste hon knappt hur hon skulle visa tydligt nog sina vänliga intentioner. Till och med mina mjukisar verkade ganska tuffa i jämförelse.
Vi var på Nicos gård där det finns höns och getter. Nico har ett liv rikt på djurvänner.
När hon hade hälsat ordentligt så släppte hon loss i lek med Silas
Nico kommer från Himlings kennel i norrbotten och är nog snart 2 år, tror jag
Hon och Silas lekte som om de alltid känt varann trots att det var första gången de sågs
Man märker direkt när hundarna är av samma ras, för de leker så oerhört bra
Nico har mängder av jättelång päls. Mycket längre än Lystra nånsin haft
Min syster var på jobbet men vi lånade med oss vovven hem. Oj vad hundarna jade skoj!!
Sen blev det massor av bilder när de lekte
De var såååå trötta efteråt!!
Det är så kul att alla mina 3 systrar har varsin hund nu. Tidigare har jag varit den enda som varit hundintresserad
Ja det kanske blev lite väl många bilder....

Jag tyckte att Silas såg så liten ut i jämförelse med Nico, så jag och mamma hjälptes åt att mäta mankhöjden på dem alla. Lystra har både jag och en rasspecialist mätt och fått det till 42cm varje gång. Så även nu.
Silas blev även denna gång 47cm
Nico var hela 50 cm, så hon är en stor tjej!
Det blev lek med Nico två dar i rad under helgen. Lystra vill inte leka, men Silas leker mer än gärna!
Ett avslut inne i huset då alla 3 funderar på mat

torsdag 23 mars 2017

Vindelälvsdraget 2017 stökigt i ledet

Lite bilder från morgonen i Hällnäs. Vi väntar på starten med alla de 30 lagen.
Jag passade på att ta lite kort på de arbetsglada hundarna
Några såg verkligen avslappnade och lugna ut
Men de flesta var heltaggade!!
Jag trodde nog att jag skulle kunna fota boxerteamet, men det var inte så lätt att se dem bland alla vovvarna. De stod längst bak i ledet
 Ni vet, i skolan, när man blev placerad i bänken bredvid den där stökiga klasskompisen för att man är en ordentligt tjej. Den tjejen är den svarta hunden på de här bilderna. Jag blev tvungen att fota en hel serie
De ser så roliga ut. Man ser lååång väg vad den svarta hunden tycker 
Den vita vovven påminner lite om Silas.....hmm...vet inte varför. Hehe
Ja, jag säger då det....
Jag led så mycket med den svarta vovven. Kände igen Lystra i den
Ja, jag har ju en benägenhet att fota såna här serier. Jag liksom fastnar för nån av hundarnas känsla och blir så nyfiken på hur det ska utveckla sig.
Jag hoppas att den svarta hunden fick ett stort tuggben efter tävlingsdagen. Kände att hon var värd det.
Jag har faktiskt köpt en riktig dragsele till Lystra. Men sen fick hon valpar och sen blev hon skadad i ryggen och har inte kunnat belasta på det sättet. Nu skulle jag tro att det blir Silas som får ärva hennes oanvända dragsele. Känns mer som hans grej också
Tanken är att åka skidor bakom, men man kan också jogga bakom hunden som får hjälpa till och dra
4 fingrar i luften visar hur länge det är kvar till start
Där drar de 30 lagen iväg längs älven.
Jag måste bara få rekommendera er att åka och titta på den här tävlingen nån gång. Det är en upplevelse!! Eller varför inte anmäla ett lag själv!