lördag 24 juni 2017

Lite sol är aldrig fel

Hallåja! Midsommar är firad, denna gång väääldigt lugnt. Inte ens ungarna var hemma. Bara make och maka Svanbäck. Tror visserligen att vi behövde lugn och ro efter allt som varit. Jag känner att det tar tid att komma ner i varv.
Igår tog vi cyklarna en bit ut i skogen. Silas fyller snart ett år och kan motionera lite hårdare utan problem. Oj, vad han drog cykeln!! Lystra travade lugnt och fint vid makens cykel medan Silas drog min cykel allt han orkade. Jag fick bromsa hela tiden.
Väl ute i skogen fick vi se två älgar som stod och tittade på oss länge.
Sen spelade vi ett nyinköpt Kubb. Men jag ska nog reklamera det, för jag förlorade snabbt två gånger efter varann. Måste ju vara nåt fel på spelet då. Ja, inte för att jag är dålig förlorare eller så...haha
Idag har jag och hundarna varit ute nån timme och härjat.
Kameran kom med. Blev några hundra bilder...Får väl dela upp dem på flera inlägg. 
Fortfarande är det bara jag och gubben hemma och det är lugnt och skönt. Imorgon drar vi iväg på lite äventyr med folk. Men ikväll blir det tv hela kvällen. Absolut inte vanligt för mig att ägna kvällen så. Men jag har varvat ner tillräckligt för att kunna sitta stilla några timmar.
Det är så roligt att Lystra är så pigg igen efter kastrationen och kan leka lite.
Jag har kammat dem båda idag, så pälsen är lite flygig på åtminstone Silas. Lystra har ju vuxenpäls så den blir liksom inte flygig av att kammas.
Silas äter som en mygga. Jag åkte på Willys och köpte kycklinghjärta och kycklinglever som jag mixar och blandar med vanliga fodret. Då äter han bättre än vanligt, men får knappt i sig det han ska ha ändå. Det går inte att handmata honom heller. Han äter inte då heller.
Vet inte om det är löptikar som är orsaken. Tror faktiskt inte det är det. Han har mer eller mindre alltid varit dålig att äta. Och Lystra också ju.
Enda gången det går bra för honom att äta är om han motionerat nyss och kommer in. Då kan han äta lite. Jag vill att han bygger muskler nu- Han behöver verkligen det! Det känns inte bra när jag stryker handen över hans höftknölar och utstickande revben. Men jag hoppas att han med tiden kommer växa på sig lite och komma ikapp andra i hans ålder. Han är inte så stor...Eller, han är ju 48 cm hög, men han väger bara 15 kg....Så nog behöver han komma upp i vikt! Utan tvekan
Men de är ju pigga och glada i alla fall. 
Man blir så glad av att se dem springa och skutta omkring.
Ha en bra fortsättning på helgen!

onsdag 21 juni 2017

Hundpromenad med JR Hundcenter

 Idag var det dags för den allra första instruktörsledda hundpromenaden i Örebro. Tidigare har jag ju hållit i promenader i Lindesberg, men sedan jag flyttade till Örebro har jag ju börjat på JR Hundcenter istället.
Det blev bara 7 hundar idag, men väldigt glada sådana! Och väldigt glada och nöjda människor varav ett par har åkt från Örebro till Lindesberg för att delta på mina promenader där uppe, men som nu tog chansen att slippa åka så långt. Så jag har inte gjort bort mig helt ;)
 Jag tog med båda tokhundarna. Lystra sa att hon skulle gråta hela kvällen om jag lämnade henne hemma med husse(trots att han är världens snällaste), så det var ju bara till att ta med henne också, trots att jag kanske borde tagit det lite lugnt och bara haft den ena....
 Vi tränade lite Dogparkour på diverse saker vi hittade. Perfekt när hunden är lite osäker eller bara för att jobba med samarbete och kontakt.
 Det är ju typ Lystras stora favorit!! Helst av allt skulle hon vilja hoppa upp hel och hållen på grejerna, men matte bromsar lite. Silas är med en stund, men sen tittar han hellre på alla snygga brudar!
 Det fanns minsann fler som älskade aktiviteten. En engelsk bulldogg, en fransk bulldogg, två rodesian ridgebacks....
Som alltid när jag få bestämma så blir det en gruppbild.
Nu hoppas jag verkligen att det ska sprida sig att vi är igång på JR Hundcenter med både kurser och promenader och att fler hänger på. Kursverksamheten har legat nere en längre tid och promenaderna är helt nya, så det tar lite tid att starta upp då. Framförallt på större orter. Det finns för stort utbud av allt möjligt. Hunddagis är huvudverksamheten på JR och där finns över 50 hundar just nu. Bland annat mina två som är där 2 dar i veckan. De är supermysiga med hundarna där!
Deltagarna på promenaden sa att de känner sig välkomna även om de har problem med sin hund, att det är en öppen och accepterande stämning. Och innehållet på promenaderna ger hundarna ett lugn som gör att de klarar mycket mer än de brukar göra annars. Perfekt för osäkra hundar, med andra ord.
Följ oss gärna på Facebook Instagram(jrhundcenter) eller på vår Hemsida
Nu är det snart HEEEELGGG!!!

måndag 19 juni 2017

Match to sample - kurs

Igår, söndag, var jag och Silas på kurs. Det var en kortkurs, en prova på kurs, på 2 timmar.
Otroligt vad man hinner träna in på bara 2 timmar när man fokuserar sådär.
Vi var inte så många. 2 deltagare och en åhörare. Det var bara jag och Silas samt en äldre kvinna med sin mellanpudel som tränade på momenten. Åhöraren hade två blinda Silky terriers som var 9 respektive 12 år gamla, men ville börja träna detta, fast med dofter istället för synintryck.
Ägaren berättade att det bara föds omkring ett tiotal individer av rasen i Sverige, men det verkar vara en väldigt trevlig liten hund. Läs mer HÄR
Hon kommer börja träna med kryddor och citrusfrukter i första hand.
Inga problem, skulle jag tro, för den kvinnan hade gått agilitykurs med sin ena blinda hund och instruktören sa att det gick otroligt bra. Underbart när ägare inte begränsar sina hundar!
 Silas var oerhört glad och sprallig och ville leka med alla de andra hundarna. Ingen av dem var själva särskilt leksugna, dock... Det var lite äldre hundar allihopa.
Vi hade alla valt den här kursen för att vi gillar lite udda saker att träna och ville testa på det.
Det handlar om att hunden ska få se vilken sak jag vill att den matchar med en annan sak. Framför den ligger senare i träningen flera saker att välja bland, men det är alltså bara den som är likadan som den jag håller upp som den ska hitta. Så om jag har förlagt min ena toffel så ska hunden kunna titta på den toffel jag har kvar och sen leta reda på den andra toffeln. Men mest kommer jag använda det som aktivering.
 En söt liten Yorkshireterrier var med som åskådare. Hon tillhör ägaren av Lerkulans Hundcenter där kursen hölls. Yorkie skulle jag absolut kunna tänka mig att ha när jag blir äldre. Tuffa och roliga små krabater. Lika bra att planera för sin pension. Tiden går ju fort, vet du!
 Jag kom visst med på Instagram också, och som pay-back så lånade jag deras bild. Här är jag och Silas på slutet av kursen. Då hade vi kommit så långt i träningen att jag la ut 3 saker på marken, höll upp en sak som hade sin dubblett bland alla sakerna på marken, Silas tittade när jag höll upp den och på mitt kommando gick han fram till dubbletten på golvet och tog upp den med munnen.
Det måste man väl ändå säga var bra jobbat efter bara 2 timmars träning inklusive teori!!
Till saken hör att dubbletten hade jag redan gjort "het" genom träning, så det var inte så svårt för honom att ta den rätta saken. Största svårigheten kommer när jag har fler "heta" föremål på golvet och han ska välja precis den jag har visat upp dubbletten till.
Jag blev imponerad på mitt lilla yrväder. Både för att han hela tiden var så enormt positiv hela tiden, att han höll fokus när vi jobbade, att han kunde vara lös i träningslokalen med alla de andra hundarna utan att lämna mig och för att han snappade upp det så snabbt. Det här var faktiskt vår första kurs ihop. Det har liksom inte hunnits med tidigare...
Man kunde verkligen se vilket ögonblick han förstod konceptet, för plötsligt störtade han fram till rätt sak och tog upp den(från början duttade han bara med nosen). Han såg liksom stolt ut.
Idag på morgonen gick jag och hundarna på promenad ner till Mariebergs Köpcentrum och in på Arken Zoo och köpte kattleksaker och smågrejer som jag ska träna med. Dessa tre kommer med tiden att göras "heta" och kommer få stå valbara tillsammans med ett par "kalla" föremål. Längre fram i träningen kommer flera "heta" föremål stå valbara på golvet och då gäller det för hundarna att välja den vars dubblett jag har hållit upp.
Visst låter det spännande! Nu skall här tränas!
På det här viset har en känd border collie lärt sig namnet på över 1000 föremål. Se Chasers hemsida och se filmen som finns på sidan.
Jag gillar allra mest det ägaren säger i filmen om att leka med sin hund! Ta till dig det och lek med hunden lite varje dag! Du ska se att er relation kommer bli så enormt mycket bättre, hunden kommer lära sig bra saker lättare och hunden blir en lyckligare hund. För att inte tala om vad ägaren blir!!

lördag 17 juni 2017

En ledig dag i solen, benlyft och matvägran

Idag blev det en helt perfekt dag! Vi klev upp någorlunda tidigt, åt en riktig helgfrukost och sen tog vi med fika och åkte på utflykt i naturen. Det blev naturreservatet Oset här i Örebro
Fantastiskt vackert. Och vilket fågelliv!! Till och med jag, som inte är nån fågelentusiast, blev sugen att fågelskåda!
 Vi gick upp i ett fågeltorn där vi spanade ut över Hjälmaren och markerna omkring.
Lite gofika och en härlig promenad blev det, om än lite väl varm för hundarna.
Mötte massor av andra människor, joggare, flanörer, hundar och allsköns liv och rörelse.
Jag ville gå där idag, för på onsdag håller jag i en hundpromenad med JR HUndcenter (kl 18 för den som vill komma) och då kanske vi ska gå i just det här området. Blir myspysigt, det!
 Efter utflykten, och  att ha varit med dottern och hennes pojkvän för att köpa "flytta-hemifrån-grejer" på secondhand, så blev det en heldag i trädgården. Hundarna trivs så bra ute med oss på tomten. Silas är mest nyfiken men vill också gärna ligga i skuggan. Går omkring och spanar på oss, på grannarna och på de som går förbi på gångbanan en bit från vårt hus. Ibland kommer det nån hund som man tydligen måste slänga iväg ett litet skall till, men för det mesta är de tysta. Skönt när man har grannar som också vill vara ute och njuta.
 Lystra är ju en mogen dam och måste inte hänga med på alla aktiviteter. Kanske har hon ockås blivit liiite stillsammare efter kastreringen. Även hon ligger helst i skuggan. Vi har ett inglasat uterum(grön trävägg i bilden) och utanför det finns en enkel liten altan. Där trivs hon fint och får luft även underifrån genom springorna.
 Vi har klippt ner buskar och rensat ogräs, och Silas tycker det är såååå spännande att vara med. Ett tag stod han med hela framdelen under rishögen samtidigt som Stefan lastade på mer ris.
 Hann inte ta bild på det....
 Lystra hade tratten ända tills igår eftersom hon inte kunnat låta bli såret på magen. Igår började vi ta av den mer och nu slipper hon den helt. 10 dar skulle den vara på, men för Lystra blev det 17 dar!! Hon låter inte bli såret nu heller men nu borde det ha läkt tillräckligt för att inte gå upp, eller bli infekterat i alla fall.
 Efter typ 6-7 timmar utomhus somnade Silas på gräset. Jobbigt att vara med på allt möjligt och att vara så nyfiken som han är.
 Lystra ligger hellre under våra stolar, åtminstone om vi sitter där, annars ligger hon hellre PÅ stolen själv.
 Vi behövde en lugn helg. Så den takt som vi levt i idag var underbar!
Det har hänt nåt stort som jag glömt berätta.  Haha! Lyssna noga nu! Silas har börjat lyfta på benet när han kissar. Han började typ samma dag han fyllde 11 månader. Såg så konstigt ut när man är van vid valpkissningen. Jag tyckte han var så duktig så han fick en HEL ring Frolic direkt efteråt.  Haha, jag vet att jag är knäpp. Men det var som att se en valp plötsligt bli stor. Ja, sen dess blandar han hur som helst mellan valpkissning och vuxenkissning. Får se om han tänker bestämma sig för nåt av dem, eller om han tänker fortsätta variera sig.
Lystra mår fint, men jag tycker redan att hon blivit lite tjockare. Jag har dragit ner på maten och hon går långa promenader numera, men lite hull har hon allt. Får nog minska ner ännu mer eller byta till dietfoder.
Till veckan blir det dagis för henne igen. Blir nog bra.
Silas bara måste gå UPP i vikt!! Han behöver nåt att bygga på. Revbenen och höftknölarna sticker rätt ut! Så nu kan jag inte vara tjurig längre. Nu måste jag toppa maten igen. Jag köpte lite korvar med färskfoder som jag blandar ner i torrfodret. Olika smak hela tiden så de inte ska bli less på nån. Nu äter även mina kräsna hundar igen. Hoppas det håller i sig. Men med tanke på den historik jag och mina hundar har när det gäller deras ätande så har jag inget större hopp om det.... På JR Hundcenter undrade de om jag verkligen hade gjort tillräckligt, och jag kunde lugnt intyga att jag har det. Jag kan inte avvakta längre, för mina hundar äter verkligen inte! Om jag skulle ge enbart torrfodret och aldrig toppa så skulle de, framförallt Silas som inte är kastrerad, bara bestå av skinn och ben. Jag har testat alla torrfoder på marknaden, snart. Jag har också testat att toppa med allt möjligt. Om jag skulle lista upp allt jag provat skulle jag nog komma upp i ett helt A4-ark maskinskrivet! Inte ens toppning med leverpastej och kycklingfett funkar. Inte heller skinkost samt en massa annat. Är lycklig att det funkar med äkta färskfoder att toppa med. Hoppas innerligt att jag inte kommer behöva sitta och handmata med färskfodret så som jag fick med Lystra under en period när hon åt ännu sämre än vanligt....
Nu blir det lugna gatan resten av dagen.  
Imorgon åker jag och Silas på kurs. "Match to sample" heter den och när jag kommer tillbaka ska jag berätta mer. Det blir spännande!  Faktiskt första kursen jag och Silas går tillsammans. 
Vi höres

onsdag 14 juni 2017

Silas på kalas

Fotade Silas ganska sent på fredagkväll förra veckan, när vi hade haft studentfirande gäster sedan mitt på dagen. Han hade lekt med lilla 1-åriga Theo som är ett tvåbent barn från Örnsköldsvik, som dessutom är kusin till mina ungdomar. Silas utsåg honom till sin i särklass bästa vän EVER och sprang efter honom, lekte med honom utan att Theo ens visste om det (alltså på lite avstånd) och höll stenkoll på honom. Luktade gott gjorde Theo också!! Småbarn har ofta såna fantastiska "gratis-resurser" för en hund - godluktande blöjor och så tappar de mat stup i kvarten. Helt omöjligt för en sån som Silas att inte älska en sådan varelse!!
Dessutom kelade Silas med så många av de andra gästerna som det bara gick, även de som verkligen inte ville det... Han har liksom inställningen att han faktiskt borde vara älskad av alla på jorden. Han tycker själv att det är SÅÅÅ självklart att han är älskad!!
När han sen tog slut så såg han ut som på bilden ovan. Bredvid honom vid bordet sitter fortfarande några av gästerna och småpratar. Men Silas gömmer huvudet bakom en kudde i soffan som står i vårt inglasade uterum och sussar lite.
Jag måste få skryta över hundarna igen, för det är verkligen inte självklart att kunna ha sina hundar med på ett kalas som pågår under så många timmar och då folk kommer och går hela tiden. Nya människor nästan allihopa också. Vi var ändå över 25 personer. 
En av gästerna berättade om sin amerikanska cockerspaniel som stressar upp sig om det bara kommer några få gäster hem till dem. Så att Lystra och Silas umgicks med alla, kunde vila när de behövde och tog det lugnt är fantastiskt roligt! De är alltid vänliga och snälla mot alla också och ingen behöver få bli särskilt skrämd, ens om de är hundrädda. Kanske att Silas skrämde nån lite när plötsligt hans nos låg i hennes knä, men det gick fort över när hon insåg att han bara ville bli kliad. 
Nu ska jag iväg och ha tillfälle 2/3 på inkallningskursen. Hoppas på uppehållsväder....
Vi höres!